Backstag

Backstagen används primärt för att reglera spänningen i förstaget under bidevindsegling, men fyller även på undanvind en viktig funktion, de hindrar att masten knäcks... På undanvind räcker det med handkraft, backstagen har ju ofta två tre gångers utväxling i infästningen. Hur hårt backstaget skall tas hem beror både på hur förseglet är sytt och hur det blåser, men att det skall tas hem är helt klart. På båtar med Benns mast monteras dessutom med fördel ett par checkstag från spridarfästena till backstaget för att undvika att masten pumpar i längled i grov sjö. Att segla spinnaker (eller undanvind i största allmänhet) när det blåser lite utan ordentligt hemtaget backstag knäcker lätt masten. Ett missat backstag vid en gipp är en vanlig orsak till mastbrott. På min båt böjde sig masttoppen flera meter av draget i akterstaget när ett backstag släpte med fylld spinnaker i bra vind, rena turen att den höll. Med raka spridare finns det ingenting mer än akterstaget som håller emot, det är något helt annat är när man har svepta spridare.
Backstagsfästen Klicka på bilden för större	Backstagens infästning i skrovet går på de flesta båtarna via relingslisten. Backstagen sitter i en rostfri platta sitter med rejäla skruvar i relingslisten. Det är inget problem. Relingslisten i sin tur sitter med väl försänkta skruvar i genom både däck och skrov (skrovet vinklar 90 grader för att fästa däcket). Leif Thedvall har berättat att det förekommit att relingslistens skruvar dragits genom det som är kvar av relingslisten efter försänkningen så att listen lossnat och backstaget hängt löst. För att undvika detta rekommenderar Leif att de försänkta skruvarna inärheten av backstagsfästet byts mot vanlig bult med stor bricka, eller kanske lite snyggare, vagnsbultar. På insidan sätter man lämpligen stora brickor. På SWE32 sitter hajfenan till mantåget ovanpå relingslisten och fungerar därmed som en jättebricka, dessutom är skruven bakom ersatt med en vanlig skruv med bricka (se bilden). Ett annat alternativ är att skruva dit röstjärnsbyglar, tvärs igenom relingslisten.

Genuawincharna	Klicka för att se större	Många tycker att det normalt sett räcker det med handkraft för att sträcka upp stagen och att man inte behöver extra winchar utan kan klara det med de vanliga för focken. Allt man då behöver göra är att montera ett par avlastare. Det går aldeles utmärkt, läwinchen används till förseglet och lovartwinchen till backstaget. Fördelen är uppenbar, man slipper investera i ett extra par winchar, nackdelarna är flera, det är svårare för rorsman att nå, det blir mer för gastarna att hålla rätt på och det fungerar inte alls med spinnaker. Det finns flera exempel på hur man löst installationen, på bilderna ses Kim Alpgårds SWE 18. SWE 32 hade spår av en liknande installation (fast med trippelavlastare), så jag tror det var så här det var tänkt från början. Kim har aldrig backstagen liggande fast på winschen utan tar hem och sedan får avlastarna ta över så att winschen är tillgänglig för nya uppdrag.

Egna winchar		Egna selftailingwinchar för backstagen är helt klart den bästa lösningen, det behövs inga avlastare och det går fort att få hem stagen vid slag och gip. I änden på backstagen sitter ett block som ger två gångers utväxling utan winch, så i lätt vind behöver man inte veva på winchen utan bara lägga om och dra för hand. På SWE 32 satt ett par gamla Barlow som dels käkar tamp och dels är väldigt nedväxlade, det gör att det blir väldigt mycket vevande (tar för mycket tid). Jag har precis monterat ett par Andersen 12ST (samma som 28 men enväxlade). Jag tror det blir en utmärkt lösning och återkommer med en rapport. Winchen monteras på en rostfri plåt som bockats för att få styrka och passa mot sargen.
Egna winchar med ändlös slinga		På 109 har Anders Lindberg ändlösa slongor som går genom ett block i änden på backstaget via två block i däck. Den ena änden går sedan till en avlastare och den andra till en selftailingwinch. I lätt vind sitter winchänden fast och man dtar och släpper i avlastaren. När det blåser lite mer tar man hem med winchen och släpper med avlastaren, snabbt och enkelt, man behöver aldrig läga om winchen.

Hävstång	Bild kommer	På Jonas Andersson SWE 44sitter "fäll-armar", dvs en halvmeter lång "arm" som spänner upp backstagen. Detta medför att de endast är hyfsat ansatta eller helt lösa. En lösning som ofra ses på skärgårdskryssare. Det är väldigt snabbt och lättskött, men ger begränsad trimmöjlighet. Jonas funderar på att sätta en talja för finjustering. Jag tror det skulle fungera fint om trimtampen fick gå från hävarmen via ett block i däck upp till ett block i änden på backstaget och sedan ned till en sex- eller åttaskuren trimtalja ungefär som på Niklas Smaragd nedan.

Talja	Bild kommer	Niklas Nilsson hade på sin gamla Smaragd ett system för grov och fintrim av backstagen. Över ett block i änden på backstags-wiren gick en halända som användes i två taljor, den ena med utväxlingen 1:2 och den andra med utväxlingen 1:16 Blev fin spänning i förstaget av det...