|
1
|
General Category / Senorita forum / Byte av röstjärn och röstjärnsinfästningar - funderingar mm
|
skrivet: 2010-04-06 20:54:23
|
|
Startat av Jonas | Senaste inlägg av Jonas
|
Hej Senoritavänner!
Hoppas på lite diskussion och ideer kring röstjärn och infästningar på förekommen anledning.
Kort om mig och båten. Våren 2007 var jag och familjen och tittade på en Senorita. Vi blev mycket förtjusta då den passade våra långsmala båtideal, var lagom stor och detta exemplar verkade vara väl omhändertagen. Säljaren verkade trevlig och pålitlig och eftersom det var en del 'tryck' så blev det en ganska snabb och känslomässigt baserad affär. Efter några år utan båt så såg vi fram mot båtsemester igen! Dessvärre har det båtägandet varit kantat av större och mindre besvikelser. Först och främst har det varit problem med fukt i däcket. Någon tidigare ägare har plockat bort mantågsstöttorna utan att förseglat hålen ordentligt vilket har lett till fuktinträning och därpå välkända problem. Våren 2008 bytte jag hela distansmaterialet på bb sida från skottet och framåt och förra året byttes en bit vid övergången mellan däck och sittbrun (dvs inne i tallriksskåpet, krävde en hel del akrobatik för att komma åt...)
Nåja, med nya segel har åtminstone själva seglingen varit angenäm. Självslående fock är mycket uppskattat efter att i A-22:an ha jobbat med stor genua och backstag!
Under höstens avslutningssegling som begav sig under relativt hård vind ( upp till 10 m/s) så skedde en incident med klubbkollegans Senorita. Med mindre än en minut till start, vid en tät startlinje hör han ett märkligt ljud inne från båten och strax därefter ger sig masten överbord i lä. Turligt nog så skadades varken någon person eller annan båt men det kunde gått illa. Skepparen med besättning fick bogsering och lyckades bärga masten ombord på båten och kunde ta sig till hemmahamnen 10 minuter bort. Själva bröt vi då jag blev ganska tagen av händelsen.
Försäkringsbolaget tittade på skadan och konstaterade att det visserligen fanns fukt i plywoodkärnan i röstjärninfästningen, men bedömde inte att den var så pass skadad att det var orsaken till haveriet och därmed så täckte försäkringen reparationen.
Efter denna incident har jag funderat en hel del på under hösten. Att råka ut för en sådan händelse på Mälaren med några stadiga 'gubbar' ombord må väl vara hanterbart, men att masta av mitt ute på Östersjön med familjen ombord är inget jag vill vara med om.
Efter nyår begav jag mig med en händig vän till båten och gjorde en närmare inspektion av röstjärnsinfästningarna. Genom provborrning i plywooden så märkte vi att det fanns en del fukt, men träet verkade ändå friskt utan antydan till muggighet. Vår analys av kollegans haveri var att knäna som röstjärnen är fästade i, har sin svagaste punkt i 'knäcken' mitt på och att man nog skulle kunna slippa problem genom att förstärka dom där. Av dom haverier jag har hört talas om är det just i knäcken som infästningarna går sönder.
För tre veckor sedan inspekterade jag återigen röstjärninfästningarna och nu var situationen en helt annan. Vid nyår var det en lång period av kyla (runt -20) så hela paketet var nog tämligen genomfruset. Nu gick det med lätthet att peta ur flera nävar dåligt trä med en skruvmejsel... Stor besvikelse! Jag tog omedelbart kontakt med varvet som hade reparerat min klubbkollegas båt och dom offererade att byta båda röstjärnsinfästningarna till en kostnad av 50,000:- vilket motsvarar i runda slängar en tredjedel av båtens inköpspris...
Efter att ha gått igenom bilderna från Marcels reparation ett otal gånger så känns det ändå som ett projekt som det finns en viss sannolikhet att ro iland själv, så jag har bestämt mig för att försöka mig på att genomföra det på egen hand. (Uppmuntrande tillrop varmt välkomna!)
Att konstruktionen för röstjärnsinfästningen med en plywoodkärna inte verkar vara en speciellt lyckad konstruktion visar väl om inte annat det flertal haverier som förekommit. Det 'standardmässiga' sättet att åtgärda det hela verkar vara att man gör en likadan konstruktion där plywooden ersätts av glasfiberlaminat i samma tjocklek, vilket förstås eliminerar skadeverkningarna från eventuell inträngande fukt.
Innan jag går vidare med mina funderingar vill jag bara säga att jag inte har några större insikter i hållfasthetslära eller båtkonstruktion, men i mina ögon tycker jag att konstruktionen har flera brister:
- Röstjärnet kommer in i centrum av knät. Fukt som vandrar utmed röstjärnen kommer därmed att komma rakt in i infästningen och har sedan igenstans att ta vägen. Även med en glasfiberkärna tycker jag inte att det känns helt optimalt, det kommer ju fortfarande finnas en viss möjlighet till instängd fukt och därmed frostsprängningar
- För att inte stjäla utrymme har man dragit röstjärnent i en ganska brant vinkel ut mot fribordet. Dragriktningen avviker därmed ganska avsevärt från röstjärnets vinkel under däck vilket borde ge ett rätt stort brytande moment. Man får en också knäck mitt på knät där det vill 'slitas' isär
- Röstjärnen är inte förankrat i däcket vilket innebär att däck och röstjärn kan röra sig oberoende av varandra. Detta leder till att tätningen förmodligen ganska snabbt kommer att bli dålig och därpå följer fuktinträngning. På många båtar slutar röstjärnen under däck för att sedan bultas ihop med en platta med ögla (eller liknande) på däck där vanten fästs. På detta vis blir det en enhet som tar upp rörelse tillsammans
När man ändå står i begrepp att göra om röstjärnsinfästningarna funderar jag på om man inte skulle kunna förbättra själva grundkonstruktionen en del genom följande förändringar:
- Röstjärnsinfästningen utförs som ett knä i enkellaminat på vilket sedan röstjärnet bultas igenom från ena sidan (dvs röstjärnet ligger utanpå knät). På detta sätt leds eventuell fukt på utsidan och ser direkt om man har läckage genom däck.
- Knät utförs som en 'triangel' dvs utan knäck mitt på, och man låter knät gå ner genom basinredet mitt på ryggstödet. Det utrymme man missar är marginellt och det hela borde kunna fås att se rätt elegant ut med lämplig inklädning. Fördelen är förstås att man kan få röstjärnen betydligt närmare dragriktningen i vanten. Likaså får inte knäna någon uttalad svag punkt som 'knäcken' annars ger
- På ovansidan däck svetsar man fast täckplattan mot röstjärnet och sätter genomgående bultar så att däck och röstjärn bildar en enhet för att minimera rörelse
Kan någon förklara konstruktionen med plywood i mitten? Det liknar lite en sandwichkonstruktion tycker jag, vilket man (väl?) typiskt gör om man vill ha hög böjstyvhet. Vad jag förstår så är ett knä i enkellaminat ganska vanligt förekommande och, om krafterna går i rätt riktning, ohyggligt starkt.
Dessa förändringar är givetvis så pass stora att man behöver titta på det hållfasthetsmässigt, men i mina ögon borde det leda till avsevärda förbättringar på flera plan.
Är jag helt ute och cyklar? Kommentera gärna!
Är det någon som kan förmedla någon kontakt till någon som har kunskaperna för att titta på konstruktionsändringen så tar jag tacksamt emot den.
Med huvudet fullt av funderingar /
Jonas Claudelin, S-63
|
|
|
2
|
General Category / Lady forum / Ugnslucka som ramlar ut (från gamla forumet 2003-03-24)
|
skrivet: 2010-04-05 13:44:12
|
|
Startat av admin | Senaste inlägg av admin
|
Är det någon mer än jag som har problem med att ugnsluckan öppnas vid segling om man inte låter ugnen svänga fritt? I så fall har ni hittat någon lösning på detta? Har plockat upp plåtar ett par gånger för mycket nu...
/Jocke F S75 ----------------------------------------
Jag slängde ut min gamla spis med ugn och har nu ett tvålågit Origo 3000 utan ugn, garanterat inga plåtar som far ut när det lutar ;o)
/GF ----------------------------------------
Har en optimus på den sitter det en barnsäkring funkar jätte bra. Ett litet plåtbleck i ovankant gör inte att öppna enns när man vill!!!!!
/??
|
|
|
3
|
General Category / Lady forum / S-drev. Benlängde? (från gamla forumet 2003-03-18)
|
skrivet: 2010-04-05 13:40:05
|
|
Startat av admin | Senaste inlägg av admin
|
Jeg er nu i gang med at installere MD2030 med S-drev i Lady H. nr. 153. Det leverede ben til S-drevet er ca. 10 cm. for kort. Er der nogen, der har foretaget en lignende installation?
Kan der leveres et mellemstykke, som forlänger benet ca. 10 cm og som passer til vor originale 'reverse installation' 
Kurt Kehler
LAURA af Ebeltoft, Danmark ----------------------------------------
På mitt gamla S110-drev sitter en 10-15 cm förlängning som kommer från Volvo. Har du kollat med en Volvohandlare?
/GF ----------------------------------------
Tak for respons. Jeg har netop fået bekräftet, at et 10cm. forlängerstykke kan fås (koster ca. 8.000kr !!!) og at det også kan bruges til revers-installation af motorbenet. Det var dette sidste, som Volvo ikke kunne/ville bekräfte. Alt er nu perfekt og motoren körer som en dröm !!
kurt Kehler
|
|
|
4
|
General Category / Lady forum / Peke (från gamla forumet 2003-03-14)
|
skrivet: 2010-04-05 13:35:35
|
|
Startat av admin | Senaste inlägg av admin
|
Stort ombyggnadsprojekt pågår i dagarna för S 73 Calluna. Detta innebär konvertering till Lady GT (nytt roder, avskalad skedda, nya segel, ny motor m m). Har beställt en genacker efter klassreglerna och skall nu montera en peke. Någon som har ett bra tips för hur denna skall fästas?
Staffan Ljung ----------------------------------------
Har själv funderat på det. Min föredragna lösning är ett löstagbart peke som läggs i en klyka typ för ankare vid stäven och hålls nere med någon typ av sprint ovanför. Sen går den bak över luckorna till en punkt strax framför blocket för självskotningen där den skruvas fast i däck. Med en sån lösning blir det starkt nog så man slipper stag neråt. Har sett en sådan lösning på en Swan(!). Vet inte om det går att köpa färdiga beslag för detta, kanske Benns vet.
Joakim F ----------------------------------------
På 806nas hemsida, någonstans i cyberrymden, finns ett förslag som går ut på att en del av en windsurfingmast (kolfiber) monteras med en "glasfiberhandske" över fören... Någon som ser det framför sig?
Annars finns bilder på http://hem.fyristorg.com/segla806/bogsprot.htm
Frågan är ju om detta håller när man släpper lös en mer än dubbelt så stor gennaker...
Niklas, SWE 201
|
|
|
5
|
General Category / Lady forum / Varför inte rutor i härdat glas utan ram? (från gamla forumet 2003-01-11)
|
skrivet: 2010-04-05 13:27:53
|
|
Startat av admin | Senaste inlägg av admin
|
Jag tänker byta mina gamla rutor men kan inte använda ramar för innertaket går ner för långt. Samma list är använt för taket och fönstret. På årsmötet frågade jag om någon visste någon anledning till att man inte skulle kunna helt enkelt byta till härdat glas med förborrarade hål som de gamla. Nån trodde att det skulle kunna spricka. Jag gick till en glasmästare och hörde med honom och han sa att det var inga problem. Han jämförde med alla glasdörrar som sitter i affärer, kontor, etc. Dom har hål i sig och är gjorda för att tåla en massa. Tydligen gör dom färdigt glaset först med hål och allt och sen härdar dom det. Det skulle kosta runt en tusenlapp per fönster. Är det någon som har någon anledning till att jag inte skulle välja den här lösningen? Fördelen är ju också att man behöller styrkan i däcket som man får av att rutorna är fastskruvade.
/Jocke F -S75 ----------------------------------------
Enda anledningen jag kan se är väl att allt rör sig under hårdare segling. Ett fönster i ram kan förskjutas i ramen vilket inte ett fastskruvat glas kan göra. Hur detta fungerar med plexiglas är ju en annan fråga....
/?? ----------------------------------------
Jag har svårt att tro att det skulle kunna fungera med härdat glas. Det härdade glaset blir sprött och slagkänsligt. Vid användning av härdat glas brukar vi (arkitekter) alltid föreskriva fastsättning med nån form av "gukka" alternativt beslag med gummi-mellanlägg. Och då rör det sig om att ta upp de rörelser som blir i en byggnad. Jag vet inte hur de gör i bilindustrin men jag har svårt att tro att det går att föra över några laster till glaset...
Det finns också nån form av minim mått för avståndet mellan glaskant och håltagning, jag är dock osäker på vad det måttet är...
Det bästa tipset är nog att kolla med en teknisk säljare på emmaboda eller pilkington.
/Lasse
|
|
|
6
|
General Category / Lady forum / Roder (från gamla forumet 2002-11-15)
|
skrivet: 2010-04-05 13:18:05
|
|
Startat av admin | Senaste inlägg av admin
|
Vi råkade kröka roderaxeln i somras vid backning, så nu är rodret bortmonterat och väntar på reperation. Roderaxeln är ju extremt klen endast ett 25 mm rör med dålig tjocklek i gods. Har även upptäckt att roderbladet är skevt, så nu kan man åtgärda även detta. Är det någon som repat sitt roder tidigare så kanske ni kan ge några tips. Har någon funderat på någon form av roderstopp, finns ju ej någon anledning att kunna vrida rodret till 90 grader från långskeppslinjen.
Hälsningar Lady L 93
----------------------------------------
Jag bröt upp mitt roder för tre år sedan. Blev rädd när jag såg hur klent det var. Nu har jag 28mm homogen axel med två revben upptill och två nedanför lagringen.
Jag lät axel gå 30 cm nedanf�r lagring som extra stöd. Fylde rodet med plast, och nya bronsbussningar. Inget svårt jobb, det som tog tid var slipning och spackling, men det blev bra. Vi byggde även på det, framtill och bak till. jag skall försöka få in bilder, på jobbet för dom intreserade.
Hälsningar
Johan
---------------------------------------- När det gäller böj och vridpåkänningar är det i princip ingen skillnad på hållfastheten hos ett rör jämfört med homogen stång. Det är diametern som är betydelsefull. Ända fördelen med homogen stång är att toleransen för nötning är större.
/Leif
|
|
|
7
|
General Category / Lady forum / Kölbultsbrickor, 8 eller 9 st? (från gamla forumet 2002-10-23)
|
skrivet: 2010-04-05 13:09:52
|
|
Startat av admin | Senaste inlägg av admin
|
Jag hittar bara 8 kölbultsbrickor i min båt. Den 9nde och sista står inte att finna. Har jag problem med synen eller är det möjligt att jag bara har 8? Någon som vet?
/Jocke ----------------------------------------
Kan det inte vara så att den aktre är överplastad. I min båt saknar jag också den aktre, men å andra sidan har jag ett helt plant kölsvin för ölförvaring.
/Kim
----------------------------------------
Under "Projekt" finns två sidor med bilder på den sista kölbulten. På kölbultsbrickesidan finns en tagen inifrån och på sidan som handlar om lagningen av 156 efter grundstötningen finns en från utsidan med kölbulten ditritad.
Lycka till!
/GF
|
|
|
8
|
General Category / Lady forum / Sprickor kring winschar (från gamla forumet 2003-01-07)
|
skrivet: 2010-04-05 13:05:39
|
|
Startat av admin | Senaste inlägg av admin
|
Har på 201an noterat en rejäl samling med sprickor kring winscharnas infästning i sittbrunssargen, samt även vid fockskenan. Där den går upp ur däcket alltså.
Det känns ju inte helt tryggt att släppa lös spinnakern med de förutsättningarna.
Är det någon annan som råkat ut för detta? OM inte Saxarplast slarvat med lamineringen av just min båt, så borde ju någon form av konstruktionsfel föreligga?
Har som delförklaring fått höra att det kan vara släppskador i gelcoaten efter att man tagit loss däckslaminatet från formen. Men dessa ser lite för stora ut för det.
Niklas Nilsson ----------------------------------------
Jag tror alla Ladies har de sprickor du talar om runt genuawincharna de ser ut som tunna hårstrån, jag har lite vid mastfoten inne i båten också.
Det är inget att oroa sig för, bara gelcoaten som spruckit och troligen inte något fel på själva laminatet. Det är däremot en indikation på att det rör sig lite mer än konstruktören kanske tänkt sig och en förstärkning skulle säkert inte skada.
Sprickorna i sig är oftast så små att de inte går att göra något åt, jag tror inte det kommer in fukt om man vaxar ovanpå. Skulle man vilja reparera tror jag man får slipa bort gelcoaten och lägga på ny, fast den spricker nog likadant på några år om man inte styvar upp laminatet.
Jag skall ta kontakt med en båtplastare och försöka lägga ut ett åtgärdsförslag på tipssidorna. (Rätta mig gärna om jag har fel)
/GF ----------------------------------------
Troligen inget unikt för Lady. (Tror faktiskt att det går att hitta en och annan lite spricka till och med på en sådan välbyggd båt som International 806.) Jag tror som Gunnar är inne på att det inte är någon större fara för hållfastheten utan mer ett estetiskt problem. Det kan möjligen bli problem om fukt tr�nger in och ger frostskador som följd. Stora brickor (kanske lika stora om bottenplattan på winchen) är att föredra och finns det möjlighet att lägga på några lager rovingmatta (ännu större diameter!) så blir allting bara ännu bättre. Att slipa bort gelcoat och göra om är troligen både mödosamt och svårt att få riktigt snyggt.
Ses på sjöhavet!
/Pelle
|
|
|
9
|
General Category / Lady forum / Sprayhood (från gamla forumet 2002-10-14)
|
skrivet: 2010-04-05 12:55:59
|
|
Startat av admin | Senaste inlägg av admin
|
Behöver ny sprayhood till min nyinköpta Lady och då uppstår några frågor.
1. finns det orginal sprayhood till Ladyn att köpa någonstanns?
2. eller finns det någon kapellmakare med färdiga mallar?
3. eller m�ste man måttbeställa?
Tacksam för tips i denna fråga,
Hälsningar Stellan ----------------------------------------
Jag lät malla upp en helt ny sprayhood i fjol med bågar och allt. Den ursprungliga var alltför trång vid nedgången och gav lite dålig täckning mot skvätt. Kostnad för detta blev 6000:-. Det var ganska svårt att hitta en kapellmakare som ville åta sig att göra allt från "skratch". Dom etablerade var inte så intresserade utan ville ha en gammal att utgå ifrån. Letade på gula sidorna och hittade till slut rätt, Petersons kapelmakeri i Göteborg.
Christopher, S47 i Göteborg ----------------------------------------
Yacht-Technic i Stockholm gjorde motsvarande skräddarjobb på plats f�r 4500.-, Är hittills n�jd med resultatet.
Fördelen med att ha någon som gör allt, utom sömnaden då, på plats är att du kan diskutera dina egna ider och t ex kolla att winschhandtagen går fria...
Niklas, SWE-201
|
|
|
10
|
General Category / Lady forum / Trim på kryss (från gamla forumet 2002-09-16)
|
skrivet: 2010-04-05 12:47:22
|
|
Startat av admin | Senaste inlägg av admin
|
Behöver lite goda råd avseende rätt trim på kryss. Har bara seglat båten en knapp säsong, och har inte hittat dom rätta inställningarna. Jag får ingen fart i båten, den tappar drivet när jag tajtar åt. Loggar drygt 5 knop i 5-6 m/s med självslående fock. Seglen är gamla och ganska buktiga så det lutar en del, men det borde ändå gå bättre. Har pratat med två andra Lady-seglare som också tycker det går lite trögt på kryssen. Ni som får fart på båten, vad har Ni för inställning på kick, backstag, skotvagnar mm.
Tacksam för lite goda råd inför semestern. Man vill ju inte bli frånseglad av mindre båtar.
Christopher Ritzen i S47 Göteborg
--- --- --- --- --- --- --- --- ---
Det verkar som du har utseglade segel. Ett vanligt misstag man lätt gör är att skota bort kraften genom att ta hem för hårt. Bekymra dig inte för inslag i framkant av storen utan behåll buken för att få kraft och ta hem i akterstaget för att lufta toppen. I 5-6 m/s vind bör du inte luta mer än max 30 grader och göra en fart på >6 knop, beroende på våghöjd. När jag köpte min Lady fick jag med ca 20 år gamla segel, som inte var kul att segla med. Bl a kunde jag dra kryssfockens skothorn ända in i blocket utan att för den skull bli av med "säcken". Har du original segel så finns det åtskilliga kvatratmeter segelyta att skaffa i nya segel. Moderna kryssfockar går i topp på förstaget och en fullattestor ger dig ytterligare segelyta. Det svider i plånboken med nya segel men du får garanterat mycket bättre fart på båten. För teoretiska studier kan jag rekommendera Gransegels site: http://www.gransegel.se/bok/granbok_frame.html
/?? --- --- --- --- --- --- --- --- ---
Ett alltför vanligt fel som jag själv gör är att segla för högt i vind på kryssen vilket gör att farten går ner
/Leif
|
|
Tillbaka till forumindex.
|