Lady Helmsman

Skrov

Hem Data Lady-klubben Medlemssidor Tips Projekt Kappsegla Segeltorget Länkar Annonser Gamla Forum

Noskon

Många gånger har jag avundsjukt tittat på nyare Ladies robusta rostfria noskon och sen min egen skamfilade och med åren lätt deformerade plastnos. Nu har jag gjort något åt det och med hjälp av en plåtstanskille gjort en egen. Den är gjord av en bockad underdel, en överdel med lite nedbockade kanter och en pytteliten bit längst fram. På min noskon har jag satt två nya rör till pulpiten som jag tyckte var väl vinglig med bara ett ben fram.Mitt däck är avsågar och slutar där konen börjar, men i proncip går det nog att sätta konen ovanpå däcket också.
Vi kommer att dra igång tillverkning av koner frammåt hösten. Priset hamnar nog runt en tusenlapp, lite beroende på hur många som är intresserade. Hör av dig till mig om du är intresserad.

Gelcoatfärg
Färgen på gelcoaten i våra båtar har diskuterats en hel del. Enligt Lef Thedvalls varvsgranne (som byggt de flesta svenskbyggda Lady) skall gelcoat-färgen vara Juton 1000. Problemet är väl bara att färgen ändrar sig med åren. Många har använt Jotun GS200H, det verkar ha funnits en med nummer 100 på Erlandssons Brygga, men de har nu bara en som heter ...200, på Hjertmans finns också en vit 200.

Det verkar som man får prova sig fram lite, jag har hittat följande inlägg i vårt forum
---
G-coatfärgen är "den vitaste", jag tror det var Nr100 på Erlanssons Brygga. Lägger man på rejält (jag blandade "riktig", inte spackel), och slipar med tålamod så blir resultatet mycket bra. /Nicklas Ljung
---
Jag har använt nr100, dvs helvit. Den har varit helt ok på S-11 från 1976.
/Mikael
---
Gelcoaten gulnar med åren och det är väldigt svårt att hitta exakt rätt kulört. Jag hade antecknat nr 100 från tester jag gjorde förra året (burken försvann tyvärr vid ett förrådsinbrott i vintras). Nu verkar det inte finnas någon gelcoat med det nummret...? Förvirrad? Kanske! Har i år kört med nr 200/1000 (vitaste nyansen) på akterspegeln. Hur mycket jag än slipar och rubbar så blir lagningen något vitare än omgivningen, men helt ok. På plastdetaljer i ruffen blir antagligen resultatet bättre då solen ej legat på där. Lycka till. Hör gärna av er om ni kommer ännu närmare sanningen. /Jocke SWE 82 (från -78)
---
Jag har kört Plastic Paddings vita Gelcoat Repair och det ser inte helt fel ut. Jag har å andra sidan inte så höga krav, jag har båten mer för att segla än för att titta på... /GF
---
On my Senorita S-8 the gelcoat is Jotun GS200H
/Anders

Badplattform

Klicka på bilden för större
Arne Höglind har monterat en badplattform på SWE 13. Efter att ha minskat tävlandet och mer syssla med familjesegling kommer andra behov på önskelistan. Lättare att bada från båten för oss själva, barn och barnbarn. Mer svajliggning då man ska ta sig ner i jollen, hunden ska ros iland etc. Då kommer tanken på en plattform på akterspegeln. Den fungerar jättebra och är en specialdesign av Arne och Pelle Karlsson på Thimanders rostfria, Upplagsvägen 10, 117 43 STOCKHOLM, 08-744 12 44
Det är ju viktigt att en vacker båt inte förfulas av plattformen. Efter en sommar som denna har värdet på detta tillbehör stigit lovar Arne.

Johan Eriksson i Kalmar har monterat en badbrygga och stege på SWE 141. Funkar enligt uppgift mycket bra. Watski badplattform 16005-1 450x480 mm. Stege 16005-7 730x280 mm. Johan svetsade rör under plattform, i stället för hängande. Och svets, bult genom akterspegel, som fäste. I stället för det böjliga orginalet. Johan gav 1200:- för allt på höstrean.

Dräneringsslang

Klicka på bilden för större
Masten står på en solid plastklump som gjutits i främsta delen av kölen. För att eventuellt vatten skall kunna passera ned till kölsvinet har SWE 32 en slang ingjuten igenom plastklumpen. Detta har visat sig vara en olycklig lösning då plasten inte tätat mot slangen utan fukt krupit in emellan. Jag har ingen lösning är, men jag skall försöka få bort slangen, det borde rimligtvis bli en ännu bättre passage för eventuellt vatten när slangen är borta, dessutom borde det torka i kanalen.
Bilden är från utrymmet framför mastfoten, slangen är mitt i bilden. Hålen är inte för att få ut vatten. Jag har tagit bort två gamla loggivare, det ena hålet har sågats upp för en Silva loggivare (mina beräkningar säger att den får plats), det andra skall läggas igen med epoxi och glasfiberväv.

Bottengenomföringar När man gör hål i sandwitchlaminat måste man kratsa ur lite balsa som ligger som distansmaterial och fylla utrymmet med plast eller epoxi så att det blir tätt och balsan inte kan suga vatten. Detta måste göras innan genomföringen monteras. Niklas Ljung på SWE 119 rekommenderar att kontrollera att detta gjorts på alla bottengenomföringar ovan vattenlinjen (genomföringarna för vatten och avlopp går oftast under vattenlinjen där det är enkellaminat, och då är det inga problem). Själv upptäckte Nicklas att hans självlänsar monterats felaktigt när han tog bort genomföringarna för att epoxibehandla botten. Om skrovet inte är målat på insidan kan man se att balsan svartnat runt genomföringen om det kommit in vatten. Bäst är att kontrollera med en fuktmätare.

Epoxibehandling WEST SYSTEM har ren epoxi fri från lösningsmedel som kan användas till att bygga eller reparera båtar både i trä och plast. Den har överlägsen vidhäftning gentemot andra lim och bästa förmåga att förhindra vattenintränging i både plast och trä för att reparata eller förebygga exempelvis plastpest. Med fyllnadsmedel kan konsistensen anpassas till limning, spackling, utjämning, ytbehandling och laminering. West System handbok innehåller många goda råd för dig som arbetar med din båt.
Mer information om West System får du hos ARMATECH Älvsbyvägen 9B, BOX 40, 139 21 Värmdö, TEL 087169199, west.armatech@nacka.mail.telia.com

Fibreglass repair

26 minuter video med viktig information för dig som skall reparera glasfiberbåtar.

Gelcoat Blister Repair

En video som förklarar orsakerna till plastpest (böldpest). Den beskriver nödvändiga föreberedelser och applikation av WEST SYSTEM epoxi på skrovet för att motverka plastpest. En värdefull 16 minuters video för de som överväger att reparera blåsor på skrovet.

Böldpest - en referens handbok

Förmodligen det enda vettigt skrivna på svenska på området plastpest. Skriven av Peter Nylander.


Noskon	Många gånger har jag avundsjukt tittat på nyare Ladies robusta rostfria noskon och sen min egen skamfilade och med åren lätt deformerade plastnos. Nu har jag gjort något åt det och med hjälp av en plåtstanskille gjort en egen. Den är gjord av en bockad underdel, en överdel med lite nedbockade kanter och en pytteliten bit längst fram. På min noskon har jag satt två nya rör till pulpiten som jag tyckte var väl vinglig med bara ett ben fram.Mitt däck är avsågar och slutar där konen börjar, men i proncip går det nog att sätta konen ovanpå däcket också. Vi kommer att dra igång tillverkning av koner frammåt hösten. Priset hamnar nog runt en tusenlapp, lite beroende på hur många som är intresserade. Hör av dig till mig om du är intresserad.

Gelcoatfärg Färgen på gelcoaten i våra båtar har diskuterats en hel del. Enligt Lef Thedvalls varvsgranne (som byggt de flesta svenskbyggda Lady) skall gelcoat-färgen vara Juton 1000. Problemet är väl bara att färgen ändrar sig med åren. Många har använt Jotun GS200H, det verkar ha funnits en med nummer 100 på Erlandssons Brygga, men de har nu bara en som heter ...200, på Hjertmans finns också en vit 200. Det verkar som man får prova sig fram lite, jag har hittat följande inlägg i vårt forum --- G-coatfärgen är "den vitaste", jag tror det var Nr100 på Erlanssons Brygga. Lägger man på rejält (jag blandade "riktig", inte spackel), och slipar med tålamod så blir resultatet mycket bra. /Nicklas Ljung --- Jag har använt nr100, dvs helvit. Den har varit helt ok på S-11 från 1976. /Mikael --- Gelcoaten gulnar med åren och det är väldigt svårt att hitta exakt rätt kulört. Jag hade antecknat nr 100 från tester jag gjorde förra året (burken försvann tyvärr vid ett förrådsinbrott i vintras). Nu verkar det inte finnas någon gelcoat med det nummret...? Förvirrad? Kanske! Har i år kört med nr 200/1000 (vitaste nyansen) på akterspegeln. Hur mycket jag än slipar och rubbar så blir lagningen något vitare än omgivningen, men helt ok. På plastdetaljer i ruffen blir antagligen resultatet bättre då solen ej legat på där. Lycka till. Hör gärna av er om ni kommer ännu närmare sanningen. /Jocke SWE 82 (från -78) --- Jag har kört Plastic Paddings vita Gelcoat Repair och det ser inte helt fel ut. Jag har å andra sidan inte så höga krav, jag har båten mer för att segla än för att titta på... /GF --- On my Senorita S-8 the gelcoat is Jotun GS200H /Anders

Badplattform Klicka på bilden för större	Arne Höglind har monterat en badplattform på SWE 13. Efter att ha minskat tävlandet och mer syssla med familjesegling kommer andra behov på önskelistan. Lättare att bada från båten för oss själva, barn och barnbarn. Mer svajliggning då man ska ta sig ner i jollen, hunden ska ros iland etc. Då kommer tanken på en plattform på akterspegeln. Den fungerar jättebra och är en specialdesign av Arne och Pelle Karlsson på Thimanders rostfria, Upplagsvägen 10, 117 43 STOCKHOLM, 08-744 12 44 Det är ju viktigt att en vacker båt inte förfulas av plattformen. Efter en sommar som denna har värdet på detta tillbehör stigit lovar Arne.

	Johan Eriksson i Kalmar har monterat en badbrygga och stege på SWE 141. Funkar enligt uppgift mycket bra. Watski badplattform 16005-1 450x480 mm. Stege 16005-7 730x280 mm. Johan svetsade rör under plattform, i stället för hängande. Och svets, bult genom akterspegel, som fäste. I stället för det böjliga orginalet. Johan gav 1200:- för allt på höstrean.

Dräneringsslang Klicka på bilden för större	Masten står på en solid plastklump som gjutits i främsta delen av kölen. För att eventuellt vatten skall kunna passera ned till kölsvinet har SWE 32 en slang ingjuten igenom plastklumpen. Detta har visat sig vara en olycklig lösning då plasten inte tätat mot slangen utan fukt krupit in emellan. Jag har ingen lösning är, men jag skall försöka få bort slangen, det borde rimligtvis bli en ännu bättre passage för eventuellt vatten när slangen är borta, dessutom borde det torka i kanalen. Bilden är från utrymmet framför mastfoten, slangen är mitt i bilden. Hålen är inte för att få ut vatten. Jag har tagit bort två gamla loggivare, det ena hålet har sågats upp för en Silva loggivare (mina beräkningar säger att den får plats), det andra skall läggas igen med epoxi och glasfiberväv.

Bottengenomföringar	När man gör hål i sandwitchlaminat måste man kratsa ur lite balsa som ligger som distansmaterial och fylla utrymmet med plast eller epoxi så att det blir tätt och balsan inte kan suga vatten. Detta måste göras innan genomföringen monteras. Niklas Ljung på SWE 119 rekommenderar att kontrollera att detta gjorts på alla bottengenomföringar ovan vattenlinjen (genomföringarna för vatten och avlopp går oftast under vattenlinjen där det är enkellaminat, och då är det inga problem). Själv upptäckte Nicklas att hans självlänsar monterats felaktigt när han tog bort genomföringarna för att epoxibehandla botten. Om skrovet inte är målat på insidan kan man se att balsan svartnat runt genomföringen om det kommit in vatten. Bäst är att kontrollera med en fuktmätare.

Epoxibehandling	WEST SYSTEM har ren epoxi fri från lösningsmedel som kan användas till att bygga eller reparera båtar både i trä och plast. Den har överlägsen vidhäftning gentemot andra lim och bästa förmåga att förhindra vattenintränging i både plast och trä för att reparata eller förebygga exempelvis plastpest. Med fyllnadsmedel kan konsistensen anpassas till limning, spackling, utjämning, ytbehandling och laminering. West System handbok innehåller många goda råd för dig som arbetar med din båt. Mer information om West System får du hos ARMATECH Älvsbyvägen 9B, BOX 40, 139 21 Värmdö, TEL 087169199, west.armatech@nacka.mail.telia.com Fibreglass repair 26 minuter video med viktig information för dig som skall reparera glasfiberbåtar. Gelcoat Blister Repair En video som förklarar orsakerna till plastpest (böldpest). Den beskriver nödvändiga föreberedelser och applikation av WEST SYSTEM epoxi på skrovet för att motverka plastpest. En värdefull 16 minuters video för de som överväger att reparera blåsor på skrovet. Böldpest - en referens handbok Förmodligen det enda vettigt skrivna på svenska på området plastpest. Skriven av Peter Nylander.