Värmare

Värmare i båtar brukar sätta tålamodet på prov hos de flesta båtägare. Det många missat är att en värmare inte bara är en burk som sitter i ett hörn och ger värme närhellst man så önskar, utan en känslig manick som behöver regelbunden service och omtanke. På den här sidan kan du se hur andra gjort och vad som fungerar bra (och mindre bra). Har du egna ide'er eller erfarenheter så dela med dig genom att skicka ett mail. Värmedoktorn, Kjell Apelby, kan oftast hjälpa till om du har problem eller behöver delar. Tel. 08 - 36 86 62
I akterstuven	Klicka på bilden för att se större	En av de två vanligaste platserna att montera en värmare i Ladyn är i akterstuven. Platsen har två stora fördelar, värmaren är ur vägen och den hörs inte i ruffen. Tyvärr medför det långa slangar som måste isoleras om det skall bli någon värme kvar till ruffen. På SWE 32 sitter en Wallas 2400 på insidan av akterspegeln med en skrovskorsten på styrbordsidan (se längre ned på denna sida).

På toaletten	Klicka på bilden för att se större	Den andra vanliga platsen att montera värmare är under däck på huvudskottet på toaletten. Platsen har två stora fördelar, minimal slangdragning och bra åtkomlighet (den sitter faktiskt inte ivägen). Nackdelen är att det låter lite mer, och att skorstenen måste ut genom taket. Bilden är från Kim Alpgårds SWE 18. Notera även det praktiska bordet som kan fällas ned över toaletten, perfekt för att byta blöjor.

Installation		Det vanligaste problemet med spökande värmare är för klena kablar. Spänningsfall på en volt från batterit till värmaren (mätt när den försöker starta) ger en effektförlust i glödstiftet på tjugo procent, och då tänder inte värmaren. De flesta värmartillverkare rekommenderar minst 6 mm² kablar direkt från batterit via en säkring till värmaren.

Bränsle		Den näst vanligaste problemkällan för värmare är skit i bränslet. Värmardoktorn avråder bestämt från att ta diesel till värmaren från båtens huvudtank. Slanga gärna från huvudtanken till en transparent tank där du kan kontrollera att det inte följde med smuts eller vattendroppar. Eftersom man ändå måste ha en separat tank valde jag en fotogenvärmare som bara drar hälften så mycket ström och samtidigt går tystare.

Skorsten	Klicka för att se större	Den traditionella värmarskorstenen med en liten täckhuv ersätts numera ofta med en vertikalt monterad skorsten på akterspegeln eller fribordet. Anledningen är att det lätt kommer in vatten igenom en däckmonterad skorsten, och det påverkar startvilligheten negativt. Den skrovmonterade skorsten ansluts med dubbel rostfri slang till bärmaren och böjs i en svanhals upp under däck så att vatten inte kan rinna in i värmaren. Att man inte lika lätt bränner sig (eller tampar) på skorstenen får man på köpet, men akta fendrarna. På SWE 32 sitter skorsten längst bak på styrbordsidan och slangen går upp under däck till värmaren som sitter mitt på akterspegeln.

Kryssarklubbens tekniska kommite har sammanställt en hel del information om värmare här. Varm och skön båt 200201, 990601. SXK-St Tekn. Komm. Har gjort en sammanställning av värmare på marknaden. Deras funktion och installation beskrivs liksom vanliga fel och hur de undviks. Vikten av välutformad elinstallation i båten behandlas ingående. Ett utdrag fanns i PK&TR 1998 nr 1. Värme i båten. Slut på värmen 94080401. Lars-Olof Norlin Kortfattad översikt av olika metoder att värma båten. Värme i båten. Varmt - kallt 94050401. Lars-Olof Norlin Ger erfarenheter från egna båtvärmare och tips bl a om placering av värmaren, behovet av el och isolation m m. Värme i båten. Trivsel - tristess 94012101. Lars-Olof Norlin Visar att, då båtmotorn är igång, räcker dess utnyttjade spillvärme väl till för att ge en båt en behaglig värme. Värme i båten. Förbränning 94031801. Lars-Olof Norlin Beskriver kortfattat hur värme fördelas i båten från en värmare baserad på förbränning. Olika felkällor nämns.